Wednesday, October 05, 2005

Staten i nya testamentet

Har precis läst klart Oscar Cullmans Staten i nya testamentet (Der staat im Neuen Testament) från 1956. Boken berör synen på staten i evangelierna, i breven och i uppenbarelseboken.

Cullman driver tesen att:
a. Jesus är emot våldsamma upplopp mot staten, att staten tillhör den här världen och att Guds rike tillhör både den här världen och den kommande (eskatologi). Den mänskliga kraften i form av våld kan inte skapa Guds riket! Här talar Cullman specifikt om Jesu inställning till Zeloterna och det faktum att många av Jesu lärljungar kan ha varit zeloter - därav lärljungarnas reaktioner, oförstånd och svek. Cullman menar också att Jesus dömdes till döden på korset som just Zelot av romarna.

b, Paulus ser staten som något av denna fallna värld - ett nödvändigt ont som inte ska motarbetas. Cullman menar också att Paulus såg staten som Guds förlängda arm, eftersom staten främst är stat när det handlar om att skipa rättvisa. Så länge Den nya tiden, Guds rike inte fullt ut har kommit, så måste en god kristen lyda staten och dess regler på alla punkter utom att dyrka kejsaren som Gud.

c, Uppenbarelseboken som apokalyptisk bok, visar hur staten en gång kommer att fallera för att sedan utplånas. Enligt uppenbarelsebokens författare är det som kommer få staten (d.v.s. den romerska) på fall, dess benägenhet att göra sig själv till en avgud. Cullmann drar här en del outalade paralleller till tredje riket - men detta är ju inte konstigt med tanke på hans personliga kontext. En rolig notis är att Cullmann diskuterar ondskans tal 666 eller 616. Flera olika exegeter har genom åren försökt att lista ut dess betydelse och en del av förslagen är: Kejsar Nero, Kesar Romim, Lateinos, Teitan. Alla dess utgör summan 666. Men det går också utmärkt att få fram namnen Napoleon, Wilhelm II och Hitler.

Men Cullmann föredrar A. Deissmanns teori, nämligen att det rätta nummret är 616, och att när författaren betonar att det är en människas tal, så kan detta bero på att de ord som döljs bakom talet innebär ett gudomligt attribut. En beteckning som endast tillkommer Gud, men vilket människan på hädiskt sätt tillägnat sig. Deissmann hävdar att talet döljer beteckningen "Kaisar Theos", " Kejsaren är Gud".

Jag funderar över om det inte börjar bli dags att titta på just frågor om staten och den kristna tron igen, med tanke på att det dels finns grupper som inte tycker att kyrkan ska få ha en åsikt om politik och politiska beslut i samhället, men också pågrund av staters missbruk i relation till våldsutövning i Guds namn (läs. USA).

1 comment:

Klas Corbelius said...

Tycker detta var mycket intressant. Har själv funderat en del kring detta, bla i min bok "I mammons tid".