Angående frågan om historia, tradition och kontext så tyckte jag att följande exempel kan vara talande när det handlar om att vårt sätt att se och förstå saker (som tur är) förändras och omprövas.
"Det förefaller inte som om kvinnan skulle ha blivit till bland det som först skapades. Ty filosofen (Aristoteles) säger, att kvinnan är en vanskapt man. Mn intet vanskapt eller ofullkomligt skulle ha blivit till bland det som först skapades. Därför torde kvinnan inte ha tillkommit vid denna första skapelseordning. /.../ Bland de förnämsta djuren återfinns den aktiva fortplantningsförmågan hos varelser av hankön och den passiva förmågan hos varelser av honkön." Thomas av Aquino
"Doktorn skrattade åt sin hustru Käthe som ville vara klok, och sade: Gud har skapat en man och gett honom ett brett bröst, inte breda höfter, för att mannen på det stället skall kunna rymma vishet. Men den plats där orenlighet går ut är liten. Detta är omvänt hos kvinnan. Därför har hon mycket orenlighet och föga vishet." Martin Luther
"Det manliga är mer komplett och mer dominant än det kvinnliga, närmare besläktat med verklig handling, ty det kvinnliga är ofärdigt och i underordning och tillhör den passiva kategorin snarare än den aktiva. Så är också fallet med de två ingredienser som konstiuerar vår livsprincip - det rationella och det irrationella. Det rationella tillhör själen och förståndet är maskulint, det irrationella, känslans område feminint. Själen tillhör ett överlägsnare släkte än känslan, liksom mannen gentemot kvinnan. " Philus från Alexandria ca. 100 e.kr
Vilken tur att kyrkan bestämde sig relativt tidigt för att kvinnan hade en själ ändå =), och jag undrar egentligen vad Paulus menade med att i Kristus är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Och extra intressant att Jesus gärna talade och tog i dessa orena varelser. Kanske är det så att kristendomen är mer radikal än vad vi kanske vill ana eller förstå - men tänk om... vilken fantastisk utmaning!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Dock väldigt uppblandad med alexandrinskt tankegods. Till en del (Pastoralbreven och andra pseudo-epigrafier från 2:a århundradet) i 1:a årtusendet, men framför allt i 2:a årtusendets europeiska vuxendagis.
Och så länge de nyplatonistiska/gnosticistiska akademikerna identifierade sperma och själ, hade kvinnan ingen själ...
Jo förvisso - jag försökte bara vara lite ironiskt *ler*
Så det där med den akademiska traditionen är lite sammansatt.
Inte alls bara att svälja.
Man måste tänka själv.
Eller åtminstone försöka ;=)
À propos Confessio augustana vill jag understryka att Sigfrid von Engeströms översättning efter latinet INTE gäller i Svenska kyrkan.
Liber concordiae är till yttermera visso de Tyska Lutherska kyrkornas bekänneseskrifter, inte Svenska kyrkans.
Svenska kyrkans bekännelse är Confessio fídei, Uppsala mötes beslut av den 20 mars 1593.
Uppsala möte översatte och bearbetade Confessio augustana 1530 själv 1593. Och det är denna version som gäller i Svenska kyrkan!
Det finns alltså CA 1530, Variata 1540, Variatissima 1547 och Uppsala mötes version 1593.
Resten av Konkordieboken är i Svenska kyrkan en f ö r k l a r i n g till CA 1593, detta enligt det Placat uthi Religions-väsendet, som Riksrådet utfärdade 1664.
Då ingår inte Melanchttons Tractatus papae 1537, eftersom vi inte är protestanter.
Den i Sverige cirkulerande Konkordieboken 1944, efter den tyska upplagan 1930 efter latinet, är en privat piratupplaga.
Den är INTE Svenska kyrkans Bekännelseskrifter!
Den skiljer sig betydligt från 1593, men oxå från 1530, ithy den är mycket anakronistiskt översatt.
De mest kända orden; "ämbete" och "förvalta" är t.ex. fel.
"Ämbete" betydde på 1500-talssvenska en tjänst vilken som helst, jfr lithurgia, inte 1930-talets förgudning av organisation och "ämbete".
Och om Sakramenten står i Confessio fídei: uthdelas, giffues, räckes.
Prästen äger inte sakramenten.
"Förvalta" alltså reservera, var vad 1800-talets Statskyrkopräst gjorde, när han utifrån calvinistisk/pietistiska föreställningar v ä g r a d e församlingsmedlemmarna nattvard ("rent nattvardsbord").
Göran:
Jag antar att du menar min länk till ausburgska bekännelsen. Detta som du skrev visste jag inte, så funderar på att ta bort den.
Vad gäller mina citat- så var de menade som en bild att visa att synen på kvinnan genom historien och hos stora kristna tänkare inte var så smickrande och att det är tur att våra idéer förändras. Jag måste säga att jag inte riktigt vet hur jag ska tolka dina inlägg - jag har givetvis inget emot att du förtydligar och lägger till information som jag tydligt inte har. Men jag blir inte klok på ifall du missförstår min teologiska utgågnspunkt eller ifall du bara vill klargöra saker.
Vet inte riktigt vad du har för huvudämne i teologin, men jag gissar exegetik och kyrkohistoria??? Jag är främst exeget och dogmatiker, så ja, min kyrkohistoria är väl något bristfällig.
Allt gott!
Ja, jag råkade alltså se länken till "SBK" och skrev på första bästa ställe. Du kan ju ta bort kommentaren, nu när Du har läst den.
Det roliga är alltså att Confessio fídei knappt är tryckt sedan första upplagan 1594...
Det är innehållet, inte bokstaven som gäller i Kyrkan ;=)
Det finns en halft officell version Concordia pia, av den calvinistiske liffländaren Brockman i Sta Hedvig från 1730, föranstaltad av Riksrådet m o t Pietismen, med CF inkl. Konk minus Tractatus papae.
Och några delvisa och bearbetade upplagor efter 1853; Fjellstedt, Benson (vars mycket yngre lillasyster jag har känt!), alltså Logosmappens preussiska 1800-talspietism, som ju högljutt hävdar att Konk är SBK.
Biskop Gottfrid Billings upplaga 1876-1878 hette däremot Lutherska Kyrkans Bekännelse...
Men - som Agardh konstaterade i 1830-talet - SÅ lutherska har vi aldrig varit (och 1800-talspietismen inte heller - det blir mycket egendomliga läsningar om framför allt nattvarden!).
Det finns en fac simile av 1594 från 1920-talet, med signatärernas namn (CF skickades alltså land och Rike kring för undertecknande av olika kategorier - de 4 stånden fanns inte ännu).
Den senaste är en litet underlig sak från 1993 av Lars Eckerdal och Per Erik Persson, som delvis använder "SBK".
Från sid 23 har de 1593 och 1944 uppställda parallellt i 2 spalter, så att man kan jämföra skillnaderna.
À propos de Q; har den sista Statliga Bibelkommissionen uppfunnit n y a pro-slaveri (1 Kor 7:21), anti-gay (Dom 19:22, 1 Thess 4:3-7, Judas v. 7) och även misgyna (2 Petrus 2:14) bibelställen ;=)
Jämför med 1917!
Så detta är inte bara historia... Tvärtom befinner vi oss sedan 40 år i en tid som försöker återuppliva 1100-talets socialpolitik, nu som underordnande heterosexism med fruktbarhetskult (Focus on the Family 1977).
Och efter Pater Zerwick 1966 påstås 1100-talsställena om abstinens och prästcelibat handla om det sena 1900-talets nya minoritet "homosexuella" i stället.
Masturbationen hade blivit svårsåld som "Dödssynd" i det medicinskt definierande 1900-talet ;=)
Har Du inte läst Annika Borgs avhandling Kön och bibeltolkning skall Du göra det!
Den är jättebra.
göran:
Jag har tänkt ganska länge att läsa Annikas avhandling, men har tyvärr inte hunnit än. Det står dock högt på prioriteringslistan =)
Post a Comment