Friday, April 21, 2006

Tillit

Jesaja 43

Ni är mina vittnen, säger Herren, min tjänare, den som jag har utvalt, för att ni skall få insikt och tro mig, förstå att jag är Gud.
Ingen gud har blivit till före mig, ingen skall komma efter mig.
Jag, jag är Herren, ingen annan än jag kan ge räddning.
Det var jag som förutsade och förkunnade, ingen främmande Gud ibland er. Ni är mina vittnen, säger Herren.
Jag är Gud,
också i framtiden är jag densamme. Ingen kan rycka något ur min hand, det jag gör kan ingen göra om intet.


Några tankar

Som präst har jag många gånger fått frågan: Tror du på Gud? Oftast brukar jag svara JA. Ja, jag tror på Gud. Eller med andra ord, ja jag tror att Gud finns. För det är ju egentligen det som frågan handlar om. Att fråga, tror du på Gud. Är egentligen en fråga om man tror att Gud finns, om Gud existerar.

Att vi frågar så är egentligen inte alls konstigt. Vi lever ju i en tid då allt ska kunna mätas, registreras och bevisas. I vår vetenskapliga och moderna tidsålder måste således frågan om Gud finns, bli en viktig fråga. Därför fastar vi ofta i (också jag) hur man kan bevisa att Gud finns. För många blir idag blir bibelns berättelser och det faktum att vi inte direkt ser Gud, ett bevis på att Gud inte existerar.
Och så fastnar vi lätt i denna fråga. Om Gud finns? Och om han finns hur kan vi veta eller bevisa det?

Men jag tror att frågan egentligen är helt fel ställd. Om inte annat så blir det tydligt i dagens gammaltestamentliga text. Där står det Tro mig! – Inte, tro på mig. Det är en oerhörd skillnad. I texten uppmanas vi att tro Gud, så att vi kan förstå att Gud är Gud.

Så den relevanta frågan är nog egentligen kan jag tro Gud? Eller med andra ord, kan jag lita på det som Gud har lovat? Och då öppnar sig ju plötsligt en helt annan dimension i vårt sökande och vår relation till Gud.

Nämligen att tro inte primärt handlar om att jag på ett intellektuellt mätbart sätt kan välja att tro att Gud finns. Utan tro handlar egentligen om att öva sig i tillit. Teologen Kirkegaard har beskrivit denna övning i tillit så här; tro är ett hopp ut på 70 000 famnars djup! Att tro är att öva sig i att lita på att någon tar emot oss när vi hoppar, trots avgrundsdjupet. Att tro är att våga hoppa!

"Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som skall upplevas."

2 comments:

Anonymous said...

"Vi tror på Gud Fader allsmäktig..."

"Vi tror och på Jesus Kristus..."

osv.

Ett uppenbart svar på frågan om du, jag eller någon annan kristen tror på Gud är JA.

Liza said...

Hej anonym

Som sagt, håller jag med dig i det. Ja, vi tror att Gud finns. Självklart och att vi kan ha en relation med Gud. Att Gud älskar oss och ständigt söker oss.

Det jag ville förtydliga med min text var snarare att vi kanske allt för ofta fastnar i att tro är att kunna säga ja eller nej, Gud finns. Och så stannar det där. Men vi behöver fördjupa frågan om vad tro är: och då menar jag också att det är att öva sig i tillit - och det kan vi göra om vi också tror Gud. D.v.s. tror att Gud är Gud.

Vilket också uttrycks vid varje dop i vår kyrka: "Jag är med er alla dagar till tidens slut." Vågar jag lita på det? Om jag övar mig i den tilliten kanske det också förändrar mitt liv.

Så tänker jag - tack för inlägget.