Saturday, December 01, 2007

Predikan 1:a Advent

Det finns sällsynta ögonblick i livet.
Ögonblick där allt blir lugnt och stilla.
Ögonblick då man inte vill vara någon annanstans,
än just där man är.
Ögonblick då man upplever total frid.

Det kan vara ögonblick i ensamhet, eller ögonblick som delas i glädje och gemenskap. Oavsett vilket, så tror jag att dessa stunder är både viktiga och värdefulla. De är viktiga eftersom vi som människor behöver stunder av lugn och stillhet. Och de är också värdefulla, eftersom vi inte upplever dessa ögonblick av frid så ofta i våra liv.

Men framförallt tror jag att dessa stunder är viktiga, därför att känslan av frid faktiskt hör ihop med det som är heligt. När vi upplever frid, så är vi också nära det heliga.
När vi upplever frid, så är vi nära Gud själv.

Friden är helig, och Gud är helig. Men vad betyder det? Vad betyder frid och vad betyder det att Gud är helig?

För att förstå vad orden betyder, så kan vi se på dess mottsatser. Frid eller Shalom, som det heter på hebreiska, är också samma sak som fred. Och motsatsen till frid och fred, skulle man kunna säga är ofrid och krig. Samma sak gäller ordet helig. Helig och helhet hör samman, och motsatsen till helig och helhet, är splittring.

Ära åt Gud i höjden och frid på jorden, så sa änglarna till Herdarna på julnatten. Änglarna förde fram Guds önskan om frid och fred på jorden för alla människor. På samma sätt önskar vi ju varandra Herrens frid, eller Guds frid, till varandra innan nattvarden. Varför är den här hälsningen viktig? Varför önskar Gud frid på jorden?

Självklart därför att vi bär på ofrid och splittring i oss själva. Därför att världen är drabbad av krig och splittring mellan folk och länder.

Det är så mycket som splittrar oss människor inuti. Det är många krafter som drar i oss åt olika håll. Vad vill jag? Vem är jag? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt?

Ibland brukar jag tänka att mitt eget och andras inre är som Sveriges riksdag. Där inne ryms mängder av olika viljor och åsikter som drar åt olika håll – och som aldrig når full enighet. Här inne finns det en rad ouppklarade frågor som maler runt, runt och som ständigt bordläggs utan att hitta en lösning.

Och lyfter vi blicken från oss själva så ser vi ju att det är på samma sätt i vår värld. Vår värld består av mängder av olika länder, folk, ideologier och religioner som drar åt olika håll. Det finns en rad olika viljor, och ofta blir det till så starka krafter att krig och splittring utbryter. Följderna är alltid brutala – i krigets spår följer alltid lidande och död. För det finns inga krig utan lidande människor, det kan inte finnas krig utan död. En del konflikter maler på utan sikte på en lösning. År efter år ser vi hur splittringen mellan Israel och Palestina skapar lidande och nöd.
Friden och freden, Guds Shalom, tycks oerhört långt borta.

Det är viktigt att vi som människor orkar och vågar se vår egen och världens ofrid och splittring. Vågar vi inte se den så kan vi inte heller se vår längtan och vårt behov av frid och fred, helhet och helighet. Och jag tror att vi människor behöver längta, vi behöver längta efter friden och heligheten för att våga närma oss den.
I dag, när Jesus rider in på en åsna i Jerusalem så är han den som kommer med budskap om frid till oss. När Gud väljer att bli människa, i Jesus Kristus, så gör Gud sin längtan och önskan om frid synlig för oss.

Kristus kom för att göra världen hel. Han tog hela världens och varje människas ofrid och splittring på sig. Kristus lät all världens ondska genomborra sitt hjärta när han dog på korset.

Men om nu Kristus genom sin död på korset, gjort världen hel och öppnat vägen för oss till Gud. Hur kommer det sig att världen och vi själva fortfarande kämpar med krig, lidande och splittring?

Därför att vi måste börja med oss själva, vi måste ta vår egen längtan på allvar. Guds frid börjar i våra egna hjärtan. Precis som ofriden börjar i våra egna hjärtan. Ofriden har sin grund i avundsjukan, ofriden börjar när vi inte vill ha med varandra att göra, och så sprider den sig som ringar på vattnet.

Det är därför allt fredsarbete också måste börja i hjärtat hos oss själva. För den som önskar en annan människa frid, säger också; du har inget att frukta av mig, jag vill dig inget illa. Och det är då som vi också hindrar splittring och gör helhet möjlig.

I dag, när Jesus rider in på en åsna i Jerusalem så är han den som kommer med budskap om frid till oss. Om vi vågar öppna våra hjärtan och ta emot Kristus, hans fred och frid, då är vi också nära det heliga. Då är vi nära Gud själv.

3 comments:

Anonymous said...

Åhh, vilken fin predikan. Viktig och stämningsfull på samma gång! Tack för ett sånt guldkorn!

Pia said...

Jättefint Liza!

Jag är kallad på intervju till en nyinrättad barn&ungdomsdiakontjänst i Vällingby*gulp*Skall försöka ringa dig någon kväll snart, längtar efter att få prata med dig=)

Liza said...

Oj vad roligt Pia!

Förstår att det måste kännas lite skakigt... Jag saknar dig en himla massa också. Vi får verkligen höras snart.

KRAMAR