Tittar ut genom fönstret och överallt syns små små begynnande tecken av våren. Mest känns det i luften, doften skiftar karaktär, och inuti växer längtan och förväntan.
Jag älskar våren, mest av allt. För mig är det en ren kroppslig uppståndelse som berör alla sinnen. Vintertiden är tung för mig, mörkret berövar lust, kraft och inspiration. Men när våren närmar sig så infinner sig uppvaknandet. Lika överaskande varje gång och lika efterlängtat - Välkommen!
Bloggar jag läser
- Anders spontana utrop
- Ebbas mamma
- En strand vid nådens hav
- Fader Jonatans blogg
- Helle Kleins blogg
- jeez
- Jämtlandstösens blogg
- Kaplansgården
- Karin Långström Vinges blogg
- Konfabloggen
- Linus tankar
- Madicken-teolog
- mamma på väg
- Marta Axner
- Pers små tankar
- Prellan
- Prästflickan
- Stora syster i Vassen
- Sättpotatis
- Vardagstankar från jämtland
- Vonkis
1 comment:
Våren är verkligen välkommen, bara den ville sätta fart ordenligt någpn gång. Skulle kanske ta och brista ut i ett vårskrik.
Post a Comment