Monday, October 31, 2005

Äntligen

Äntligen!!! har kyrkomötet tagit ett stort steg i rätt riktning, i och med beslutet att kyrkan ska ha välsignelse över ingånget partnerskap.

Det är min fulla övertygelse att likaväl som vi inte kan kategorisera synder (eftersom vi alla ÄR syndare) så kan vi inte heller tro att Gud välsignar människan på olika sätt. Gud välsignar ständigt världen, det är en del av Guds kamp emot destruktionen/ondskan. Människan är ständigt välsignad, ständigt förlåten, ständigt upprättad och ständigt älskad. Men VI glömmer hela tiden bort att se att det goda Gud gör, därför behöver VI påminnas om detta. Och denna påminnelse är kyrkans främsta uppgift, och det gör vi i vår söndagliga gudstjänst, i begravnings/vigsel/dop - gudstjänsterna.

När kyrkan vågar visa att människan är förlåten, upprättad, välsignad och älskad, då blir också kyrkan kyrka, eftersom hon i allt hon gör talar och handar evangelium!

Allt gott kära bröder och systrar! Det finns hopp för människan.

2 comments:

~Karin Långström Vinge~ said...

"Gud välsignar ständigt världen, det är en del av Guds kamp emot destruktionen/ondskan."

Håller med dig. Och kul att läsa att Gustaf Wingren håller i sig på teologutbildningen. :)

Liza said...

Haha, jo han håller sig starkt! Speciellt eftersom min främsta kritik mot den diskussion som förs om teologi i kyrkan idag helt glömt bort eller trängt undan frågan om ondska/destruktionen och synden. Hur kan vi förstå Gud som kärlek/frälsare/upprättare om vi inte har någon motbild att ta spjärn emot? Fridens Liza